Sista skidåkningen på GM och Do it in a dress

För ett par dagar sedan var vi på ett event “Do it in a dress” som är en välgörenhet för att samla in pengar så flickor i Afrika ska få gå i skolan. Eventet hölls på Grand Montets (GM) mittstation där alla som var med hade en klänning när dom åkte. Det var även sista dagens åkning för mig då jag spenderar ett par dagar hemma i Sverige och GM kommer vara stängt när jag väl kommer tillbaka.

Åkningen var ganska bra från toppen men hårt längre ner vilket på eftermiddagen mjuknade och blev riktigt bra i pisten. Vi envisades med att åka Pierre à Ric (homerun) på vägen hem som är backen ner till botten som saknade mycket snö men vi lyckades nästan ta oss ner på små snö lager, stockar och sten.

Do it in a dress fortsatte sedan med apre ski på The Offce och avslutade kvällen på La Terrasse och dom lyckades få ihop 2500€. En av arrangörerna donerade sitt huvud till att bli rakat om han fick 500€ vilket nåddes och slutade på 900€.

Touring och glaciär

Igår var jag och Erik uppe på Aiguille du Midi och turade då han åker hem imorgon. Det var strålande sol och otroligt varmt men det fanns fortfarande en decimeter med orörd snö på flera ställen som var helt ok mjuk snö med ett litet hårt lager längst upp.

Det var skönt att vara uppe och tura då jag inte åkt skidor på över 1,5 vecka. När vi kom ner till den långa transport sträckan svängde vi av och kollade de små glaciär sjöarna och ån som börjat bildas på Mer de Glace. Vidare längre ner vid trapporna upp till tåget kan man ta några trappor ner till en ingång som dom grävt in i glaciären för turister. Det var ganska häftigt att gå in i glaciären men det kändes inte fullt värt att ta tåget upp för att se så vi var glada att vi passade på när vi ändå var där.

Den dagen var nog de 400+ trappstegen upp till tåget det jobbigaste även fast jag inte i vanliga fall brukar tycka det. Dagen avslutades på elevation med en öl i solskenet, och idag ångrar jag att jag inte hade solkräm.

Touring i Schweiz till Pointe Ronde

Igår turade Jag, Eystein, Shannon, Richard,  Javier och hunden Rusty upp till Pointe Ronde i Schweiz som ligger på nästan exakt 2700m ö.h. Vi tog bilen till en parkering strax efter Trient där vi direkt tog på oss stighudar och snöskor för dom som hade snowboard, och började vandra in och upp igenom skogen. Det var en ganska isig stig på sina ställen då många även åker ner den vägen och hasar då det inte finns mycket svängrum, men det var en vacker stig med skugga som svalkade.

Efter kanske lite mindre än 1 timme kom vi upp till ett öppet fält där träden inte växer längre och tog en kort paus med solkräm och stighudar för Richard som hade splitboard. Vi knatade upp till en bra plats för lunch och vänta in hela gruppen efter att ha stigit 700m vertikalt. Resterande vandring var i en liten bowl innan för bergskammen.

Det kändes skönt när jag såg toppen inte var långt borta då benen började kännas tunga men då påpekade Javier att det var en “false summit” vi såg. Väl över false summit var det ändå inte så långt till den riktiga toppen som vi kunde se med ett litet trä kors på toppen.

Det tog oss under 5h med lunch paus att to oss upp till toppen vilket är en stigning på 1200m. Det är en otroligt vacker utsikt där uppifrån speciellt Trient glaciären men även allt annat är mycket mäktigare än vad bilderna kan visa, vi kunde även se Matterhorn i bakgrunden (se bild).

Jag och Eys tog en brantare väg ner medan de andra tog samma väg tillbaka men vi alla hade riktigt bra puder åkning. Hela åket slutade i en liten bebyggelse där Eys liftade upp för att hämta bilen medan jag väntade på de andra. De andra hade tydligen haft en mer spännande avslut med en som åkt lavin, en fallit ut för ett stup och en som hängt i en gren över stupet men alla kom ner överlyckliga över dagen.

Italien vs Chamonix

Lustigt nog blev det nu exakt samma tur 3 gånger i rad Aiguille du Midi till Italien, men denna gång tog vi turen då Erik sett 2 dagar innan att den Italienska sidan av Vallée Blanche var fortfarande helt orört flera dagar efter senaste puder dumpet. Den franska sidan (Chamonix) blir blir uppåkt på bara någon dag efter det har kommit nysnö medan i Italien åker få människor off-pist.

Vi samlades vid botten av Aiguille du Midi kl. 08:00 och 08:45 öppnade liften denna dag så ca 30min senare blev det vår tur men då kommer en man ut och förklarar att dörren på en av liftarna är trasig. Efter en stunds väntan  kommer vi upp till mittstationen där några står och skruvar på en dörr och vi ser strax liften komma ner utan ena dörren. När liften väl åker upp igen står en man på en pall och skruvar fast dörren medan den är på väg upp.

10:45 står vi alla på skidorna och börjar åka ner till touringen, till vår glädje så är det fortfarande  knappt några spår på andra sidan dalen trots att det gått 5 dar sedan snön senast föll. Efter ca 1.5 h vandring var vi på toppen, snön hade under veckan tinat och hårdnat lite av solen men det fanns fortfarande flera härliga puder svängar. 13:30 kom vi upp till tåget som precis gått och fick vänta 30min och kom ner 14:20.

Det blev en dag med mycket lift/tåg väntan/åk (ca 3.5h ) men en del vandra på stighudar och lite bra åkning på det men det var fortfarande värt det. Vi hade en bra dag som slutade med några öl på torget i strålande sol och sedan bastu.

Puderåkning i slutet av mars

I ca 3 veckor har det varit 20-25 grader och sol och alla tankar om skidåkning förutom touring har försvunnit. Under helgen började det snöa ordentligt så jag bestämde mig för att stanna inne och jobba på söndagen för att kunna åka på måndagen som även var min födelsedag. Jag var förvånad över hur mycket snö som kommit och hur lite folk det var på GM (Grands Montets) vilket var grymt för mig, Erik och Joushua.

Det var varierad sikt under förmiddagen men det öppnade upp sig och blev lite sol på eftermiddagen. Vi hade bokat top liften och fått nummer 6 så vi åkte Bochard och La Herse och fick några grymma puder åk men vi missade vår bokning och fick istället stå 45min i kö. Sikten var inte fantastisk men fungerade så vi åkte ner på baksidan och fick ett riktigt fantastiskt puder åk ner till glaciären där sikten blev riktigt dålig. Senare så visade Erik oss en liten gömma som också den gav några fina svängar.

Det sista för dagen blev en kort liten vandring med Erik och Karl som avslutades med ett puderåk Erik tittat på tidigare under dagen som var orört men på vägen dit såg vi en fotograf sätta upp nedanför och folk klättrandes så vi var lite sena men fick fortfarande lägga våra egna linjer bredvid.

Aiguille du Midi till Italien på stighudar igen

I förra inlägget skrev jag om när vi turade från Aiguillen till Italienska sidan och en vecka senare så tog vi samma rutt igen men med andra förhållanden och med sällskap av Eystein, Shannon och några till.

Det var strålande sol som sist men denna gång blåste det riktigt ordentligt så det var bara behålla hela skidklädseln på. Som tur var hade vi vinden i ryggen större delen av turen och vinden hade packat och slipat snön hård och slät vilket underlättade vandringen. Det var ganska snyggt att se hur gamla spår hade packats och vinden blåst bort snön bredvid så dom var upphöjda istället. Vi tog oss upp snabbare denna gång och tog lunch på toppen där vi hittade en  klippa som vi tog skydd från vinden bakom.

Åkningen ner var riktigt hård med men jag tyckte ändå det var hyfsat och fick träna på lite brant åkning på ett ställe. Det är rätt imponerande omgivning men farligt, på en av bilderna kan man se Eystein brevid et isblock som rasat från en serac. Då det varit varmt länge så valde vi att ta tåget ner och efter att se lite av “James Bond track” från tåget så var vi glada över valet och som vanligt avslutades turen med en öl på Elevation 1904.

Ski touring från Aiguille du Midi till Italien

För över en vecka sedan tog vi (Rick, Petter, Erik, Anna, Maria, Joshua och Tom) liften upp till toppen av Aiguille du Midi och turade över till Italienska sidan och åkte ner på Mer de Glace, det är en ganska kort och enkel tur på hög höjd vilket man ibland kan känna av. Det var riktigt härligt turing väder då solen sken och det var nästintill vindstilla.

Efter lite mindre än en timmes vandring slog vi oss ner och tog lunch då vi hade kommit iväg rätt så sent och alla började bli hungriga innan vi ens börjat gå. Lunch mitt uppe bland bergen efter att ha vandrat/turat är bland det bästa hela trippen då man känner att man fått anstränga sig  lite och man befinner sig bort från civilisationen och inte tala om utsikten/naturupplevelsen. Efter ytterligare lite vandring kom vi upp till toppen av Italienska sidan dör dom håller på att bygga den nya liften, varifrån man kan åka både Vallee Blanche och Helbronner. Jag och Erik fortsatte upp en liten bit till medan de andra åkte ner Vallee Blanche, vi lyckades få några härliga puder svängar fast det mesta börjat bli uppkört.

I slutet av Mer de Glace finns det 2 vägar att ta sig vidare ner antingen tar man tåget eller vandrar 10min upp till “James Bond track” som är ett ganska roligt rodel liknande åk ner genom skogen. Hela dagen slutade med en apre på MOÖ bar, vi alla var ganska trötta och ville bara sitta ner för en öl men alla apre barerna var över fulla då det var Black Crow weekend.

I del 2 kommer jag kort skriva om gårdagens tur som var samma men ändå väldigt annorlunda.

Skidåkning i Courmayeur, Italien

Idag tog vi en tur över till Courmayeur som ligger på andra sidan av Mont Blanc tunneln så det är bara en 30-40min biltur. Det var första gången jag var där fast det ligger så pass nära plus att mitt liftkort även gäller där. Många vänner här brukar åka dit i början av säsongen eller när det kommit en dump där då italienarna inte åker offpist. Det var kanske inte bästa dagen att åka då det var en helg dag + att det varit strålande sol och svensk sommar värme senaste veckan men vi hade planerat att bara åka pist.

Courmayeur eller Italien snarare är ganska annorlunda då det är nästan ingen som åker offpist och dom är inte lika färgglada (mest svart och rött). Det var väldigt många restauranger och cafeer och musik som spelades överallt och det kändes väldigt turistigt hela systemet på något sätt. Lyckligtvis för oss tycktes italienarna föredra att sitta och te en kaffe eller ett glas vin mer än att åka så det var inte allt för mycket folk i backarna. Tyvärr var backarna ganska isiga och uppkörda men det var kul att se Courmayeur och var i gott sällskap.

Aiguille du Plan en bra lunch

Att jobba i alperna har sina fördelar då jag och Rick här om dagen utnyttjade lunchen till att åka ner för Aiguille du Plan som är mittstationen av Aiguille du Midi. Liften ligger centralt och bara några minuter ifrån oss och själva åket slutar bara några hundra meter från oss.

Det är ett fint åk som börjar med ett öppet fällt och sakta blir tätare och tätare skog, detta var 3:e lunchen jag tagit detta åk och varje gång har början varit djup och fin puderåkning. Slutet av åket består av en travers i skogen på en smal stig och hela åket tar ca 1h.

Nästa lunch kanske blir lite längre från toppen.